Svenska kyrkan har i nästan hela landet ansvar för begravningar. I det ansvaret finns också ett uppdrag att ge alla människor, oavsett tro eller kultur, möjlighet att begravas på ett sätt som passar.
Text: Peter Pasalic Östborg Foto: Jocke Lagercrantz
– Vi ska se till så att alla får bli gravsatta enligt sin tro och religion, eller sin avsaknad av religion om det är så. Alla ska ha en plats att gravsättas på, berättar Stina Hedeås, tillförordnad kyrkogårdschef på Karlstads pastorat.
– Många förstår inte vilket uppdrag vi har och hur begravningslagen ser ut. Vi har i uppdrag att sköta det enligt lagen, och där ska vi behandla alla människor lika.
Alla som är folkbokförda i Sverige – oavsett religion – och som har en kommunalt beskattningsbar inkomst betalar en begravningsavgift via sin skattsedel. Det är begravningsavgiften som finansierar begravningsverksamheten.
Begravningsavgiften finansierar krematorier, begravningskapell och begravningsplatser. Den går också till lön för personal som arbetar med begravningsverksamheten. Enkelt uttryckt används begravningsavgiften för att se till att alla människor, oavsett tro och samfundstillhörighet, får en värdig behandling när de avlidit.
Avgiften är densamma för alla som bor där Svenska kyrkans församlingar är huvudman för begravningsverksamheten. År 2026 utgör avgiften 29,2 öre per intjänad hundralapp. För en person som tjänar 450 000 kronor om året är avgiften 1 314 kronor per år, eller 110 kronor per månad. På övriga orter, i Stockholms och Tranås kommuner, kan avgiften vara en annan.
De flesta orter tillhandahåller till exempel gravplatser enligt protestantiskt kristen och muslimsk sed. I Karlstads pastorat finns dessutom områden för gravar enligt judisk, romsk och bahai-tradition. Alldeles nyligen har dessutom ett område för asatroende anlagts i Nyed.
Stina berättar att om ett trossamfund önskar begravningsplatser så sker det en dialog och avvägning för att se om det finns behov av sådan i Karlstad. Ibland görs bedömningen att det är för få som önskar särskilt område eller att det redan finns sådana i närområdet.
– Vi försöker möta önskemål så långt det går. Det handlar om att upplåta vissa ytor för särskilda religioner eller kulturer, det är inte några kostnader för det egentligen.
Ingen fråga om religionstillhörighet
Och när det gäller vem som får gravsättas var ställer Svenska kyrkan inte några frågor.
– Alla gravplatser vi har är allmänna. Vi ställer inte frågan vilken religion någon tillhör. Vi frågar vilka önskemål som finns. Det kan handla om omgivning, miljö, men så klart också trosinriktning, säger Stina.
Fotnot: Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i Sverige, med undantag för Stockholm och Tranås där det sköts av kommunen.