Text: Peter Pasalic Östborg Foto: Jocke Lagercrantz
En av de första judarna som bosatte sig i Karlstad var Nissen Felländer, på flykt från nuvarande Litauen, han anlände år 1865. Under decennierna som följde flyttade fler judar hit, och i slutet av 1800-talet var de tillräckligt många för att bilda en församling. År 1899 invigdes en synagoga i stadsdelen Klara och år 1920 invigdes alltså begravningsplatsen.
”Det finns ett lugn”
– Då fanns inte vägarna här, och platsen var som en glänta i ett skogsområde. Trots att det ser helt annorlunda ut idag tycker jag fortfarande att det finns ett lugn så fort man kliver innanför grindarna, berättar Karin Jardelid som brukar hålla guidningar på Mosaiska begravningsplatsen.
År 1955 upplöstes den judiska församlingen i Karlstad och sex år senare revs synagogan. Sedan år 2003 är det Svenska kyrkan som ansvarar för Mosaiska begravningsplatsen.
Sällan använd
Det är inte så ofta det sker begravningar här längre, och kapellet som finns används i stort sett inte alls. De flesta gravarna är från 1920-talet till 1960-talet, men det händer fortfarande att någon vill gravsättas här.
– Vi frågar aldrig om religion eller kulturell tillhörighet. Den som vill bli begraven här får bli det, precis som på våra andra begravningsplatser, berättar Stina Hedeås, tf kyrkogårdschef på Karlstads pastorat.
Idag fyller begravningsplatsen även en funktion som minnesplats för den utsatthet den judiska befolkningen levt under genom historien. Hela den äldre delen ska bevaras som kulturminne, och varje år uppmärksammas förintelsens minnesdag här, den 27 januari.
– Den här platsen rymmer så mycket historia, och den är viktig för många människor. Även om den idag kan ligga lite undanskuffat till så är det tydligt att den fyller en viktig roll, både för enskilda personer och för oss alla gemensamt, säger Karin.