Den bor i buskiga marker, ofta i kanten av ängar.
Ett kännetecken för arten är att dess vingar är starkt tillbakabildade, så hanen endast har mycket korta vingar medan honan vanligen saknar vingar helt.
Som hos många andra vårtbitare spelar, hanen för att locka till sig honor. Detta sker främst under kvällar och nätter och sången består av ett kort, upprepat “tst“. Det är vanligt med så kallad växelsång, då två eller ibland flera hanar omväxlande spelar och svarar varandra.
I Sverige finns buskvårtbitaren från Skåne och norrut till Värmland och Uppland och dess speltid är sensommar och höst.