Det som förr var hårt arbete för många män utförs idag av några få personer, ibland bara en ensam maskinförare. Även om skogsmaskinerna är mycket effektiva krävs en hel del arbete och planering, både före och efter avverkningen.
Höga krav
I Strängnäs stift arbetar tre personer med att förvalta stiftets prästlönetillgångar. En betydande del av tillgångarna består av skogsmark som behöver löpande skötsel och omsorg. Skogen är en viktig resurs, inte bara för stiftet utan också för samhället i stort.
– Att förvalta skog medför ett stort ansvar där många värden ska balanseras. Vi bedriver att långsiktigt hållbart skogsbruk där vi tar hänsyn till växt- och djurliv, kulturmiljöer samt samhälle. Hållbarhet innebär också att ta hänsyn till klimatpåverkan i stort, säger Petra Odén, egendomsförvaltare på Strängnäs stift.
I Sverige regleras skogens skötsel i skogsvårdslagen. Den ser till att skogsägare brukar skogen med hänsyn till en långsiktig virkesproduktion och naturvårdens intressen. Strängnäs stift är dessutom FSC-certifierat (Forest Stewardship Council), vilket ställer särskilt höga krav på att skogsbruket bedrivs på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till både miljö och människa. I Kyrkoordningen finns det interna regelverket som säger att skogsförvaltningen ska utgå från fyra jämbördiga hållbarhetsdimensioner: andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
– Vid höstens kyrkomöte beslutades om ett tydligare ramverk för hur skogsförvaltningen ska utvecklas framåt. Nu ska vi omsätta det i praktisk handling, berättar Petra.
Den praktiska skötseln av stiftets skogar i Sörmland och Närke utförs av Häradskog, som har en lång tradition av skogsvård. Det handlar om allt som får djur och natur att må bra. Skogsbruk är mycket mer än nyplantering och avverkning. Skog som växer behöver röjas och gallras och invasiva arter behöver avlägsnas. Reservat och andra särskilt avsatta områden ska vårdas och nyplanteringar behöver skyddas från vilt. Det gäller också att ha koll på djur och fauna och de förändringar som ständigt pågår i skogen.
– Vi följer en plan som upprättas tillsammans med stiftet. Där bestämmer vi hur skogen ska brukas, åtgärder för skötsel och volymer för avverkning. Det är många intressen att ta hänsyn vilket ställer höga krav på planering och mina medarbetares kunskap, säger Martin Strandberg, vd på Häradskog.
Hållbar avverkning
Varje avverkning startar med en anmälan till Skogsstyrelsen. Innan anmälan är det många frågor som ska besvaras. Finns det hotade arter? Bör växtlighet värnas? Finns det träd med särskilt naturvärde som ska sparas? Något i kulturmiljön att ta hänsyn till? Vilken ny skog ska växa upp på platsen? Och inte minst den sociala aspekten, i vilken utsträckning påverkas människor i omgivningen? När avverkning sker nära bebyggelse är det praxis att informera boende, berättar Martin. Det kan ske genom olika former av samråd och informationsträffar. Det finns också en återkommande dialog med intresseföreningar och organisationer med intressen i skogsvård.
Själva avverkningen sker med hänsyn till djur och miljö. Högstubbar och döda träd lämnas kvar för att ge mat och boplats åt fåglar och insekter. Längs vattendrag sparas träd och buskar för att skydda vattenmiljön och minska näringsläckage. Om det finns lövträd lämnas vissa kvar för att öka variationen.
– Det vi lämnar vid varje avverkning kallar vi för generell hänsyn och fyller en viktig funktion för både djur och växter. Idag ligger medelavverkningen på 8 hektar varav 1 hektar lämnas som hänsyn. Det är mer än vad både lag och certifieringar kräver, berättar Martin
Erfarenhet och kunskap
Efter avverkning ska ny skog planteras, men först behöver marken beredas. Nya plantor och frön trivs bäst i mineraljorden, vilket innebär att det översta lagret med humus skrapas bort. I mångas ögon får det marken att se skadad ut, men resultatet är tvärtom något som får den nya skogen att trivas och må bra, vilket också ökar skogens tillväxt och kolinbindning. Redan efter några år är spåren efter markberedningen borta.
– Strategin är att minska beståndet av gran och öka med tall. Granens rötter ligger ytligt och har därför svårt att få vatten vid torra somrar. Då minskar trädets motståndskraft och kan falla offer för barkborren. Efter den torra sommaren 2018 hade vi mycket skador, säger Martin.
Alla som är involverade i stiftets skogsförvaltning har ett stort intresse för natur och skogsvård. Det är viktigt att följa nya rön och var öppen för nya idéer och metoder. Även om en hel del i förvaltningen sker enligt tidigare erfarenhet, står utvecklingen i skogen inte still. Klimatet och biotoper kan förändras, då är det viktigt med både erfarenhet och ny kunskap.
– Vidökna är ett område i Näshulta där vi ändrar skötselmetod på 450 hektar till hyggesfritt skogsbruk. Här provar vi nya och alternativa metoder. Målet är att all skogsmark ska bli trädbevuxen. Det är inte allt som kommer fungera eller blir bra, så det är klokt att prova sig fram, säger Martin.
I skogen är perspektiven långa. Det är viktigt med kunskap om hur skogen kan komma att påverkas under lång tid framåt.
– Det gäller att vara tålmodig. Samtidigt finns det en stor tillfredsställelse i att se skogen utvecklas så som det är tänkt, avslutar Martin.
Text: Lars Mårdbrant
Foto: Marlene W Antonsson