Därför skrev de våra mest älskade psalmer

(Ur Spira nr 4 2023)

Stilla natt

Hade möss verkligen gnagt sönder kyrkorgeln i byn Oberndorf julen 1818? Klart är att prästen Joseph Mohr räckte över en julsångstext och bad organist Franz Gruber skriva en melodi för sång och gitarr, som de framförde på julnatten. Det sägs att tyska och brittiska soldater sjöng Stilla natt tillsammans vid skyttegravarna på den spontana vapenvila som kallas Julfreden 1914.

Psalm 114

Var inte rädd

Mötet med en sörjande flyktingfamilj fick 
poeten Ylva Eggehorn att sätta sig ner en kväll, be en bön om hjälp och sedan skriva den här texten. Hon anspelar bland annat på båtflyktingars upplevelse under andra världskriget, när de färdades över havet mot mörklagda hamnar där tryggheten väntade. Psalmen sjöngs många gånger vid minnesceremonier i Thailand efter tsunamin.

Psalm 256

Blott en dag

En berättelse om en gammal väggklocka inspirerade Lina Sandell till texten. Pendeln gruvade så för alla sina framtida svängningar att den stannade helt. Urtavlan lugnade med att den bara behövde göra en enda svängning i sänder och pendeln satte igång igen. I strofen ”han som bär för mig en faders hjärta” hade Lina först skrivit modershjärta.

Psalm 249

Härlig är jorden

”Skriv en dansk text till den här”, uppmanades Bernhard Severin Ingemann år 1850 av en vän och fick melodin till ”Schönster Herr Jesu” under näsan. Resultatet blev en text med fridfull stämning, kanske inspirerad av den just slutna freden mellan Danmark och Tyskland. I Sverige sjungs den ofta på begravningar, men räknas i övriga Norden som en julpsalm.

Psalm 297

Oändlig nåd

I en svår storm utanför Irland 1748 ropade slavskepparen John Newton till Gud om hjälp. Han överlevde och beslutade sig för att bli kristen. Så småningom blev han präst, aktiv motståndare till slaveriet och skrev psalmen Amazing grace, på svenska Oändlig nåd, om sin egen omvändelse.

Psalm 231

Text: Helena Andersson Holmqvist