Rapport: Hållbara investeringar 2025

Om rapporten

Rapporten utformas av finansteamet efter samråd med kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd. Kapitalförvaltningen i stift, pastorat och församlingar tas inte upp i denna rapport. Arbetet med hållbar utveckling bedrivs i hela Svenska kyrkan.

Året i siffror

  • Resultatet efter bank- och förvaltningsarvoden uppgick till 9,5 miljoner kronor.
  • Avkastningen för kapitalförvaltningen uppgick till 0,1 procent.
  • Marknadsvärdet för placeringstillgångarna uppgick per den 31 december 2025 till 11 766 miljoner kronor.

Året i korthet

Ett år med fortsatta geopolitiska spänningar och krig i vårt närområde. Den dystra meningen känns igen från tidigare år. Lägg till en oro kring tullar och ökade handelshinder. En värld som tar steg mot protektionism och från frihandel.

Trots många orosmoln under året blev utvecklingen på aktie- och räntemarknaden relativt god.

Handelskrig uteblev och tillväxten överraskade positivt samtidigt som inflationen åter börjat komma ner till önskade nivåer.

Tillgångsslaget aktier hade en positiv utveckling men skillnaden i avkastning mellan olika geografiska aktiemarknader och valutans påverkan var påfallande stor under året. Amerikanska aktier utvecklades starkt i lokal valuta, medan den svenska kronans förstärkning mot den amerikanska dollarn påverkade avkastningen negativt räknat i svenska kronor.

Ett globalt aktieindex uppvisade därför endast en begränsad uppgång i svenska kronor, trots betydande uppgångar i underliggande marknader. Svenska aktier utvecklades starkt under året. 

Den globala börsuppgången drevs av en stark vinstutveckling i företagen tillsammans med rekordstora AI-investeringar. Stora investeringar har gjorts samtidigt som förväntade framtida investeringar är än större. Frågor kring hur snabbt och i vilken omfattning företagen kan omsätta sina stora investeringar i faktiska intäkter har väckts.

Ett fåtal amerikanska teknikbolag stod åter för en betydande del av avkastningen. Räntesänkningar under året och förväntade kommande sänkningar från amerikanska centralbanken samt en tillväxt som överraskade positivt var också faktorer som bidrog till det positiva marknadssentimentet.

De tillgångsslag som bidrog positivt till resultatet för kapitalförvaltningen på den nationella nivån var svenska aktier, fastigheter, räntebärande värdepapper samt företagsobligationer.

Globala aktier, emerging markets aktier samt alternativa placeringar bidrog negativt till resultatet. 

Se närmare gällande resultat och avkastning under: Tabell 1. Resultat och avkastning 2025 per tillgångsslag samt en femårig översikt

Hållbarhetsområdet präglades fortsatt av politisk motreaktion i vissa marknader, särskilt i USA. Stora amerikanska kapitalförvaltare fortsatte under 2025 att ge begränsat stöd till klimat- och sociala aktieägarförslag. Flera stora amerikanska bolag, däribland Meta och Google, drog ned eller omprövade delar av sitt arbete med mångfald och inkludering.

I Europa kom hållbarhetsregelverket samtidigt under press genom EU:s så kallade omnibus-förslag. Förslaget syftar till att förenkla arbetet med hållbarhetsrapporteringen. Sammantaget har detta bidragit till en mer komplex och politiserad miljö för hållbara investeringar. Behovet av tydliga investerarperspektiv, transparens och långsiktighet ökade därmed ytterligare.

För Svenska kyrkans kapitalförvaltning innebar detta ett fortsatt fokus på långsiktighet, riskmedvetenhet och aktivt ägande. I denna miljö blev det särskilt viktigt att noggrant följa hur bolag och förvaltare omsätter sina ambitioner i praktiken. Frågor om klimat, natur, mänskliga rättigheter, AI och bolagsstyrning blev allt tydligare integrerade i kapitalförvaltningens förvaltaruppföljning och investerarsamverkan. 

Mot denna bakgrund fortsatte Svenska kyrkan att bedriva kapitalförvaltningen med fokus på långsiktigt värdeskapande, ansvarstagande och etisk integritet. Resultatet för året uppgick till 9,5 miljoner kronor, motsvarande en avkastning om 0,1 procent.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Uppdrag och förvaltningsmodell

Svenska kyrkan på nationell nivå har ett tydligt uppdrag att långsiktigt förvalta kapitalet med hänsyn både till ekonomiskt ansvar och kyrkans värderingar. Det innebär att långsiktig avkastning, etik och hållbarhet hela tiden vägs samman. 

Det övergripande avkastningsmålet är tre procent per år utöver inflationen, mätt över rullande tioårsperioder. Kapitalet ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med Svenska kyrkans värderingar.

Den modell som används inom förvaltningen för att uppnå detta mål består av tre huvuddelar: allokering av kapital, val av förvaltare samt uppföljning och utvärdering.

Allokering av kapital

För att skapa goda förutsättningar att nå det långsiktiga målet utgår förvaltningen från en strategisk normalportfölj. Den fungerar som riktmärke vid allokering av kapital och som referensram vid utvärdering av förvaltningen.

Eftersom marknadsvärden förändras påverkas även den faktiska portföljens sammansättning över tid, vilket kräver aktiv uppföljning och rebalansering mot normalportfölj.

Fördelningen mellan tillgångsslagen visas i Diagram 1: Fördelning mellan tillgångsslag den 31 december 2025.

Val av förvaltare

Vid val av förvaltare läggs stor vikt vid två huvudkriterier: förmågan att leverera god finansiell avkastning över tid och en tydlig hållbarhetsinriktning i investeringsprocessen.

För att leva upp till Svenska kyrkans finanspolicy på nationell nivå och tillhörande placeringsanvisningar för etik och hållbarhet krävs att förvaltaren integrerar miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade faktorer i sin analys och förvaltning.

De förväntas också aktivt arbeta med bolagsdialoger, redovisa hur de använder sin rösträtt (inom tillgångsslaget aktier) och kunna visa hur hållbarhetskraven påverkar val av investeringar, risknivå och avkastning. 

De som förvaltade Svenska kyrkans kapital per sista december 2025 visas i: 
Diagram 1 - Fördelning mellan tillgångsslag den 31 december 2025

Investeringsprocessen går ut på att förvaltarna successivt filtrerar ut bolag från ett brett investeringsunivers till en koncentrerad portfölj, där urvalsprocessen omfattar både finansiella och hållbarhetsrelaterade kriterier.

Portföljens innehav följs upp löpande, både finansiellt och hållbarhetsmässigt. Denna uppföljning görs av både förvaltaren och Svenska kyrkan.  

Samtliga värdepappersinnehav, det vill säga de aktier som ingår i de fonder vi investerat i, finns publicerade på Svenska kyrkans hemsida. 

Uppföljning och utvärdering

Uppföljningen av förvaltningen sker löpande och är viktig för att säkerställa att avkastningsmål, risknivå och hållbarhetskrav efterlevs. Detta inkluderar bland annat uppföljning av finansiell rapportering, hållbarhetsgranskningar och dialoger med förvaltarna.

Förvaltaruppföljning bedrevs under året på tre nivåer: ordinarie uppföljning, tematisk uppföljning samt uppföljning av specifika innehav och bolagsdialoger. Inom ramen för detta genomfördes 30 möten med våra externa förvaltare. Därutöver fördes 57 skriftliga dialoger, bland annat om klimat, biologisk mångfald, mikrofinans, vapenkriterier och enskilda innehav. 

Den ordinarie fonduppföljningen avsåg förvaltarnas övergripande arbetssätt, utvecklingen i olika mandat samt hur hållbarhetsarbetet integreras i investeringsprocessen.

Under året fördes återkommande dialoger med samtliga fondförvaltare. Den tematiska uppföljningen fokuserade på särskilt prioriterade hållbarhetsfrågor såsom klimat och omställningsstrategier, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter. Uppföljningen omfattade även specifika innehav och enskilda bolagsdialoger. 

Tillbaka till innehållsförteckningen

Svenska kyrkan som ansvarsfull investerare

Svenska kyrkans kapitalförvaltning ska inte enbart undvika investeringar som orsakar skada, utan också aktivt bidra till den globala omställningen mot hållbar utveckling. Investeringsbeslut, bolagsdialoger och investerarsamverkan utgår från att kapitalet ska användas på ett sätt som är förenligt med Svenska kyrkans värderingar och samtidigt bidra till långsiktigt värdeskapande. 

I de uppdaterade placeringsanvisningarna för etik och hållbarhet lyfts tre tematiska fokusområden särskilt fram: klimat, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter.

Därutöver betonas ansvar för digitalisering, dataskydd och AI. Investeringar ska riktas mot lösningar som adresserar vår tids stora utmaningar samtidigt som företag förväntas rapportera sina utsläpp, sätta vetenskapsbaserade klimatmål, respektera mänskliga rättigheter och visa transparens i hur risk hanteras.

Dialog med företag och förvaltare prioriteras som viktiga verktyg för förbättringar i styrning, rutiner och rapportering. 

Svenska kyrkan har under året arbetat genom flera parallella verktyg: screening, förvaltaruppföljning, bolagsdialoger, investerarsamverkan, investerarbrev och kunskapsdelning. Bolagsdialoger har varit en viktig del av Svenska kyrkans arbete med ansvarsfullt ägande. Dialogerna fördes främst i samverkan med andra investerare och nätverk. Genom Principles for Responsible Investors (PRI) naturinitiativ deltog Svenska kyrkan i dialoger med bolag inom fordonsindustrin samt livsmedelsindustrin kring hur dessa identifierar och hanterar sin påverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Inom Global Network Initiative (GNI) och andra teknikrelaterade samarbeten fördes dialoger med telekom- och teknikbolag om yttrandefrihet, integritet, AI, mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Under året fördes också dialoger inom skogs- och naturfrågor med svenska skogsbolag om deras arbete för att skydda och stärka den biologiska mångfalden. Även dialoger om en rättvis klimatomställning fördes med globala bolag inom energi-, industri- och livsmedelssektorn. 

Genom bolagsdialogerna kunde Svenska kyrkan tillsammans med andra investerare följa upp bolagens riskhantering, strategier, mål och transparens i frågor som är viktiga utifrån vår finanspolicy och våra placeringsanvisningar. Arbetet gav fördjupad förståelse för hur bolag hanterar hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter och skapade samtidigt en plattform för att driva på ökad transparens, tydligare mål och förbättrade arbetssätt.

Läs mer om vilka nätverk och initiativ vi samverkar med.

I de uppdaterade placeringsanvisningarna för etik och hållbarhet lyfts tre tematiska fokusområden särskilt fram: klimat, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter. Därutöver betonas ansvar för digitalisering, dataskydd och AI.

Ur avsnittet Svenska kyrkan som ansvarsfull investerare

Portföljöversikt

Granskning av portföljen

Som en del av uppföljningen av portföljens hållbarhet genomförs årligen en granskning med hjälp av Sustainalytics screeningverktyg kompletterat med andra källor. Screnningen omfattar samtliga investeringar i noterade aktier och företagsobligationer. Vid årets slut identifierades tio allvarliga avvikelser, motsvarande tre procent av totala antalet innehav. Av dessa var fem pågående ärenden från tidigare år.

Avvikelserna bedömdes utifrån finanspolicyns riktlinjer och Sustainalytics modell för flaggning av avvikelser. Dessa rörde företag som antingen bröt mot uteslutningskriterierna eller hade allvarliga överträdelser av internationella konventioner. 

Samtliga avvikelser hanteras av Sustainalytics dialogmodell och Svenska kyrkan för dialog med förvaltarna av berörda innehav för att säkerställa transparens och åtgärdsplaner. Beroende på utvecklingen kan ärenden eskaleras för vidare hantering eller placeras under bevakning.

I vissa fall kan detta leda till att innehav avyttras eller att relationen med en förvaltare omprövas. Under året avyttrades tre innehav som en direkt konsekvens av att de bröt mot uteslutningskriterierna.

Klimatavtryck

Klimatomställning är en central del av kapitalförvaltningen. I enlighet med målsättningen att minska portföljens klimatpåverkan i linje med Parisavtalet analyseras och mäts utsläppen från investeringar i noterade aktier och företagsobligationer. Dessa tillgångar utgör cirka 57% av portföljens totala marknadsvärde.

Vid utgången av 2025 (baserat på data från 2024) uppgick portföljens utsläppsintensitet (för aktie- och företagsobligationer) till 16 ton koldioxidekvivalenter (tCO2e) per investerad miljon USD. Det motsvarar en minskning om 30 procent jämfört med basåret 2021 och är i linje med uppsatta klimatmål. 

Portföljens relativt låga klimatavtryck förklaras både av ett aktivt urval av innehav och av tydliga exkluderingskriterier. Investeringar i bolag med betydande verksamhet inom fossila bränslen undviks, vilket har en direkt positiv påverkan på portföljens totala utsläppsnivåer. Beräkningen av utsläppsintensitet omfattar i dagsläget direkta utsläpp från bolagens egna verksamheter (scope 1) och indirekta utsläpp från inköpt energi, såsom el och värme (scope 2). Ambitionen är att framöver även inkludera scope 3, vilket omfattar utsläpp i hela värdekedjan (exempelvis från leverantörer och användning av produkter). Genom att inkludera scope 3 skapas en mer heltäckande bild av portföljens klimatpåverkan, vilket ökar transparens och stärker möjligheten till ansvarsfulla investeringsbeslut.

Klimatmål  

Investeringarna följs även upp genom anslutning till Science Based Targets (SBTi) som säkerställer att bolagens klimatmål är vetenskapligt förankrade. Vid utgången av året var 56 procent av aktie- och företagsobligationsportföljen ansluten till SBTi, jämfört med 60 procent föregående år. 

Minskningen beror främst på att företag lämnat SBTi. Målet är att 90 procent av innehaven ska ha godkända mål enligt SBTi senast 2030, vilket är en viktig del av strategin för att kapitalförvaltningen ska bidra till en hållbar omställning.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Resultat, avkastning och tillgångar 2025

Resultatet 2025 för Svenska kyrkans kapitalförvaltning på den nationella nivån uppgick till 9,5 miljoner kronor. Det motsvarar en avkastning på 0,1 procent (normalportföljens jämförelseindex 5,3 procent). Sett över de senaste tio åren har avkastningen överträffat den sammanvägda normalportföljens jämförelseindex hälften av åren. 

För 2025 utvecklades portföljen betydligt svagare, med en avkastning som var 5,2 procentenheter lägre än detta jämförelseindex. Den främsta orsaken till att portföljen haft en lägre avkastning än det sammanvägda jämförelseindexet är att samtliga aktiemandat under året utvecklades svagare än sina respektive index.

Under senare år har indexavkastningen i hög grad drivits av en stark koncentration till ett begränsat antal mycket stora teknik- och AI‑relaterade bolag. 

Aktiv förvaltning bedrivs normalt med en bredare diversifiering mellan bolag och sektorer, vilket innebär en lägre exponering mot dessa indexdominerande bolag. Denna strukturella skillnad i exponering har varit en väsentlig faktor bakom avvikelsen mot index under 2025.

Läs mer om kapitalförvaltningens utfall gentemot det uppsatta avkastningsmålet under Finansiell utveckling över längre tid.

Marknadsvärdet för placeringstillgångarna uppgick per den 31 december 2025 till 11 766 miljoner kronor (föregående år 11 857 miljoner kronor).

I december gjordes ett uttag på 100 miljoner kronor från kapitalförvaltningen på Svenska kyrkans nationella nivå.

Aktieförvaltning

Aktieförvaltningen redovisade ett sammantaget negativt resultat om -115,6 miljoner kronor. Svenska aktier utvecklades positivt med en avkastning på 7,1 procent (index 12,7 procent), medan globala aktier och tillväxtmarknader bidrog negativt med avkastningar om -3,4 respektive -8,0 procent. 

Resultatet för globala aktier påverkades kraftigt av att den svenska kronan stärktes med nära 17 procent mot den amerikanska dollarn under 2025. Tillgångsslaget aktier bidrog negativt med -1,0 procentenhet till portföljens totalavkastning.  

Ränteförvaltning

Den svenska ränteförvaltningen gav 3,4 procent i avkastning vilket var 0,7 procentenheter bättre än index (2,7 procent). Företagsobligationer gav en avkastning på 4,9 procent vilket var 2,0 procentenheter bättre än index som slutade på 2,9 procent.Den samlade ränteförvaltningen bidrog med 0,9 procentenheter till portföljens totalavkastning.

Fastigheter

Fastigheter gav ett positivt resultat om 75,6 mnkr motsvarande en avkastning på 5,2 procent och bidrog med 0,6 procentenheter till avkastningen för totalportföljen. Avkastningen var 1,9 procentenheter bättre än jämförelseindex (3,3 procent). Jämförelseindex är inflation (mätt som procentuell förändring i konsumentprisindex, KPI) + 3 procent.

Alternativa placeringar

Alternativa placeringar genererade ett negativt resultat på -61,6 mnkr, motsvarande en avkastning på -4,6 procent. Det var 7,9 procentenheter lägre än dess jämförelseindex som var 3,3 procent (Inflation + 3 procent). Resultatet bidrog negativt med -0,5 procentenheter till portföljens totalavkastning. 

Den löpande värderingen för fastigheter och alternativa placeringar som är illikvida tillgångar förknippas med osäkerhet. I de allra flesta av våra innehav inom detta tillgångsslag får man avvakta till förfall, innan man kan fastställa det slutliga resultatet.

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

Diagram 1: Fördelning mellan tillgångsslag den 31 december 2025

Tabell 1: Resultat och avkastning 2025 per tillgångsslag samt en femårig översikt

Tabell 2: Våra största innehav i aktier per den 31 december 2025

Finansiell utveckling över längre tid

Förvaltningen över 10 år

Sett ur ett tioårsperspektiv har kapitalförvaltningen utvecklats väl. För perioden 2016 - 2025 uppgick den ackumulerade avkastningen till 99,9 procent, motsvarande 7,2 procent i årlig genomsnittlig avkastning. Avkastningsmålet för kapitalförvaltningen, vilket definieras som 3 procent utöver inflationen, uppgick för samma period till 77,3 procent, motsvarande 5,9 procent per år (se diagram 2).

 

 

 

 

 

Diagram 2 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2016-2025

Kapitalförvaltningen har överträffat avkastningsmålet sju av de senaste tio åren. Normalportföljens jämförelseindex har överträffats i fem av dessa. Utfallet för enskilda år har dock varierat kraftigt vilket framgår av stapeldiagrammet (se diagram 3 nedan).

Diagram 3: Faktisk avkastning, avkastningsmål och jämförelseindex 2016-2025

Förvaltningen sedan millennieskiftet

I samband med relationsförändringen mellan staten och Svenska kyrkan år 2000 överfördes det kapital som tidigare förvaltades av Kammarkollegiet, från staten till Trossamfundet Svenska kyrkan.

Detta kapital utgör det enda gemensamma kapitalet i Svenska kyrkan. Det möjliggör strategiska insatser för hela Svenska kyrkan och finansierar delar av utjämningssystemet samt årliga utbetalningar av kyrkounderhållsbidrag.

Sedan övertagandet av förvaltningen vid millennieskiftet har det gemensamma kapitalet genererat en ackumulerad avkastning om 246 procent, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning på cirka 4,9 procent.

Den initiala utvecklingen tyngdes av flera svaga börsår i början av 2000‑talet samt finanskrisen 2008, vilket medförde att den faktiska avkastningen under lång tid understeg avkastningsmålet på ackumulerad basis.

Den starka marknadsutvecklingen under huvuddelen av 2010‑talet bidrog dock till en successiv återhämtning, och under 2021 översteg den faktiska avkastningen tillfälligt det ackumulerade avkastningsmålet sedan start.

Den kraftiga inflationsuppgången 2022 höjde därefter avkastningsmålet markant, samtidigt som den finansiella marknadsutvecklingen var negativ, vilket åter öppnade ett gap mellan faktiskt utfall och mål. Avkastningen under 2023 och 2024 överträffade målet med sammanlagt 8,7 procentenheter och reducerade därmed detta gap påtagligt.

Under 2025 var avkastningen åter svagare än målet, vilket innebär att skillnaden mellan ackumulerat utfall och avkastningsmål kvarstår, men utan att ha ökat i någon större omfattning.

Sammantaget visar utvecklingen på en långsiktigt uthållig förvaltning som byggt ett betydande kapital med en tydlig hållbarhetsinriktning, samtidigt som avkastningen möjliggjort viktiga gemensamma satsningar för hela Svenska kyrkan.

 

Diagram 4: Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2000-2025

Framtidsperspektiv

De kommande åren väntas bli mycket betydande för hur kapitalförvaltare, företag och beslutsfattare hanterar de växande hållbarhetsutmaningarna.

Klimatomställningen och förlusten av biologisk mångfald kräver fortsatt kraftfullt agerande. Därtill ökar betydelsen av frågor som rör AI, barns rättigheter i digitala miljöer, mänskliga rättigheter i konfliktområden och ansvarsfull bolagsstyrning. 

Svenska kyrkans kapitalförvaltning kommer fortsatt att fokusera på att minska portföljens klimatpåverkan, stärka arbetet kring biologisk mångfald och naturrelaterade risker samt vidareutveckla arbetet med social hållbarhet och digitala rättigheter. En rättvis omställning ska skydda de mest utsatta och bidra till jämlikhet, inte skapa nya klyftor. 

I dialog och samverkan med andra kapitalägare, förvaltare, bolag och organisationer kommer Svenska kyrkan att fortsätta arbeta för att främja ansvarstagande, hållbara investeringar och en inkluderande samhällsomställning.

Länkar

Svenska kyrkans finanspolicy för nationell nivå (pdf)
Placeringsanvisningar för etik och hållbarhet (pdf)
Svenska kyrkans kapitalförvaltning

 

Tillbaka till innehållsförteckningen
Johan Barkfeldt

Johan Barkfeldt

Finanschef, Ekonomi- och finansavdelningen, Kapitalförvaltning
Linda Sundberg

Linda Sundberg

Ansvarig för hållbara investeringar, Ekonomi- och finansavdelningen

Senast ändrad 18 maj 2026

Synpunkter eller frågor på sidans innehåll?

info@svenskakyrkan.se