Ladda ner höstterminens musikprogram som PDF här: Musik i Strängnäs domkyrka HT 2026
Lördag 5 september kl 12.30 - 16.00
Musik för livet-
Ny orgel till Strängnäs domkyrka
13.00 Noas ark - Ett orgeläventyr som vänder sig till barn från ca 6 år och uppåt. Med hjälp av orgelmusik, berättare och rekvisita får publiken möta den tidlösa berättelsen om Noa och hans ark.
13.45 Ny orgel till Strängnäs domkyrka. Information om orgelprojektet.
Jan H Börjesson, domkyrkoorganist.
14.15 Kyrkans musik - en rundvandring i domkyrkan i musikens tecken.
15.00 Orgelkonsert. Domkyrkans musiker och orgelelever spelar en varierad repertoar med både nytt och gammalt.
15.30 Orgelprojektet Strängnäs domkyrka - Hur går det till?
Domprost Christofer Lundgren och domkyrkoorganist Jan H Börjesson berättar.
Vi bjuder på korv med bröd och fika från kl 12.30.
Ge gärna en frivillig gåva till Orgelprojektet, Strängäs domkyrka.
Lördag 12 september kl 11.00
Lördagsorgel Jan H Börjesson - organist
Hermann Berens (1826-1880):
Fantasi c-moll op 25
Kromatisk fuga op 84
Tvenne orgelstycken
Gustaf Mankell (1812-1880):
Sonat f-moll
Det svenska musikaliska 1800-talets mitt kom att präglas starkt av två personer; Hermann Berens och Gustaf Mankell, båda invandrare, den förste från Hamburg och den andre från Christiansfeldt i södra Danmark. Båda var lärare vid Kungl. Musikaliska Akademien och båda var flitiga tonsättare och solister. Berens var en virtuos pianist och Mankell en uppburen organist. Av olika skäl har deras gärning kommit att glömmas bort och deras musik har tills nyligen varit sällsynt på programmen. På senare år har Mankells orgelverk lyfts fram i nya utgåvor och inspelningar, medan Berens kammarmusik har fått en ny renässans. I denna konsert framförs Berens samtliga orgelverk med anledning av hans 200-årsjubileum samt den ståtliga sjunde sonaten av Mankell.
Lördag 19 september kl 16.00
Konsert: Agnes Wästfelt - sopran, Roger Glan - orgel och piano
Sopranen Agnes Wästfelt har en Bachelor och Masterexamen från Musikhögskolan i Malmö för Britta Johansson, samt diplom från konservatoriet i Köpenhamn, där hon studerade för prof. Kirsten Buhl-Møller.
Med Duo DahlWäst vann hon 2017 års upplaga av Copenhagen Lied-duo competition och blev 2014 en av Svenska Wagnersällskapets Bayreuth stipendiater.
Roger Glan är utbildad till organist och körpedagog på Göteborgs musikhögskola.
Under sin studietid vikarierade han i Göteborgs domkyrka. Han har turnerat i Sverige och medverkat i både radio och TV. Efter att ha tjänstgjort som försteorganist i Mora församling har han sedan hösten 2025 tillträtt organisttjänsten i Järna-Vårdinge pastorat.
Programmet består uteslutande av sånger skrivna av göteborgstonsättaren Hilding Hallnäs, ackompanjerade av orgel eller piano.
Lördag 26 september kl 11.00
Lördagsorgel 4-händig orgel, Sofia Östling, Anna Steppler
Franz Berwald (1796-1868):
En lantlig bröllopsfest:
Introduzione—[Allegro moderato]
Hymn— Choral— Pastorale—
Folksång—[Allegro moderato]
Rachel Laurin (1961-2023):
Cantabile à deux
Kenneth Leighton (1929-1988):
Martyrs: Dialogues on a Scottish Psalm-tune Op. 73
Anna Steppler och Sofia Östling är organister vars verksamhet förenar konstnärligt utövande, forskning och ett gemensamt intresse för att vidga perspektiven på orgeln och dess repertoar.
Anna Steppler är organist och musikvetare med ett särskilt intresse för historiska instrument och repertoarens mindre utforskade delar. Hon är född i London, studerade musik vid University of Oxford och utbildade sig i orgel, cembalo och klavikord vid Högskolan för scen och musik i Göteborg.
Sofia Östling är organist, dirigent och tonsättare med en bred konstnärlig profil och en omfattande repertoar som spänner över flera musikaliska traditioner. Hon är uppvuxen i Gagnef och verksam i Skåne. Hon har studerat dirigering, kyrkomusik och orgel vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Musikhögskolan i Malmö, Högskolan för scen och musik i Göteborg samt Conservatorium van Amsterdam för professor Jacques van Oortmerssen.
Lördag 3 oktober kl 16.00
Bliv kvar hos mig: Domkyrkokören, Catharina Carlsson & Jonas Lind
Psalm i gemenskap med Domkyrkokören och musiker.
Vad är en psalm och vad väcker den för känslor hos dig? Den gemensamma sången är viktig och meningsskapande för oss människor. Var vi än rör oss i världen är det ofta sången och musiken som förenar oss. Den skiljer oss inte genom språkbarriärer utan har sitt eget språk. I kyrkan har vi vår gemensamma sång i bland annat psalmsången. Den kan få bära vår bön och längtan efter det eviga. Denna eftermiddag får vi sjunga och uppleva kända och okända psalmer. Domkyrkokören tar med dig på en resa genom tidlösa och nyskapade melodier som ger dig en aning om vem Gud är här i tiden.
Lördag 10 oktober kl 16.00
Evensong: Sigtuna kyrkokör, Sebastian Johansson - dirigent, Jan H Börjesson -organist
Växelsångsböner: John Sanders
Magnificat & Nunc dimittis: Charles V. Stanford in B
Anthem: Charles V. Stanford – Jubilate
Postludium: Hubert Parry – I was glad
Aftonsången har i denna form firats i den anglikanska kyrkogemenskapen sedan 1500-talet och reformationen. Den är till sin form en sammanslagning av Vespern och Completoriet – dagens två sista böner i den klassiska tidegärden. Stommen är psaltaren och de stora nytestamentliga lovsångerna, Marias lovsång (Magnificat) och Nunc dimittis (Symeons lovsång). Med Maria lovsjunger vi den Herre som ”gjort mäktiga ting” med sitt folk och med Symeon kan vi avsluta dagen efter att ”ha sett din frälsning” – Jesus Kristus. Den liturgiska stommen utgörs av kören som här representerar församlingen och för fram dess bön och lovsång. Det handlar alltså om ett i högsta grad aktivt och delaktigt lyssnande. I psalmer och texter deltar hela församlingen och genom betraktelsen och dagens Anthem (körsång) får vi blicka djupare in i söndagens firningsämne. Evensongen är en gudstjänst präglad av stillhet och meditation för den stressade nutidsmänniskan.
Lördag 17 oktober kl 11.00
Lördagsorgel Sofia Östling - organist
Ingunn Ligaarden (*1977):
Toccata
Fountain of life
Benna Moe (1897-1983):
Cantilena
Ethel Smyth (1858-1944):
Preludium och fuga över O Traurigkeit, O Herzelied
Liv-Benedicte Bjørneboe (*1965):
Cortège
Gabriella Gullin (*1961):
Alla ballata
Emma Lou Diemer (1927-2024):
Fiesta
Sofia Östling har en stor bredd i sitt musicerande, med en omfattande repertoar och ett stort intresse för musik från flera genrer. Sofia har sina rötter i Gagnef men är numera bosatt i Skåne.
Sofia Östling är utbildad i dirigering och vokalmusik vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och Malmö Musikhögskola. Hon är utbildad i kyrkomusik och solistiskt orgelspel vid Kungliga Musikhögskolan i Stokholm och Högskolan för scen och musik i Göteborg. Sofia har även bedrivit orgelstudier utomlands för professor Jaques van Oortmerssen vid Conservatory van Amsterdam. Hon var finalist och andrapristagare vid Svenska Orgelsällskapets Nationella Orgeltävling 2023.
Sofia tjänstgör sedan hösten 2021 som organist, körledare och musikansvarig i Allhelgonakyrkan i Lund. Hon har uppdrag åt Svenska kyrkan på nationell nivå som vice ordförande i Kyrkostyrelsens musikråd.
Sofia var en av initiativtagarna för bildandet av Sveriges Kvinnliga Organister.
Hon är också verksam som kompositör och skrev verket ”Om Gud skulle vandra på jorden” för Sveriges radio under 2024.
Lördag 24 oktober kl 11.00
Lördagsorgel Jan H Börjesson - organist
César Franck (1822-1890):
Pièce Symphonique
Trois Pièces pour Grand Orgue (1878)
Fantaisie
Cantabile
Pièce Héroïque
Som firande av återhämtningen efter det fransk-preussiska kriget 1870–71 anordnades 1878 en världsutställning i Paris. På det stora festivalområdet vid floden Seines strand byggdes bland annat det väldiga Palais du Trocadéro i bysantinsk stil. Det stora palatset innehöll en stor festsal, Grande Salle des Fêtes, med sittplatser för 5000 personer. 1878 försågs palatset med Frankrikes första stora konsertorgel, och den var förstås byggd av den store Aristide Cavaillé-Coll. César Franck stod vid den här tiden på höjden av sin orgelkarriär och skulle nu vara solist vid den trettonde konserten i serien vilken gick av stapeln den 1 oktober. Till konserten hade han komponerat tre nya stycken, Trois Pièces, som tillkommit under en veckas tid. Detta verk har kommit att bli ett av Francks mest spelade orgelverk.
Lördag 31 oktober kl 16.00
Mozart: Requiem
Sopran: Helena Ek
Alt: Maria Palmqvist
Tenor: Mattias Gunnari
Bas: Daniel Viklund
Musiker ur Hovkapellet
Dirigent: Jan H Börjesson
Ett av musikhistoriens mest mytomspunna verk är Mozarts Requiem. Det skrevs mot slutet av hans liv och hann inte slutföras innan hans död den 5 december 1791. Det är ett beställningsverk av greven Franz von Walsegg som en hyllning till hans avlidna hustru. Han var amatörmusiker och beställde ofta verk av tonsättare för att senare påskina att de vore komponerade av honom själv. Vid sin död hade Mozart efterlämnat några färdigställda satser samt skisser till delar av verket. Det lämnades till Franz Xaver Süssmayr som slutförde det. Förutom detta verk framför Oratoriekören med solister Kantaten Fader vår av årets jubilar, den tysk-svenske tonsättaren Hermann Berens (1826-1880), komponerat 1856. Denna musik har sannolikt inte klingat sedan 1800-talet och framförs nu för första gången i modern tid.
Söndag 1 november kl 11.00
Mozart: Requiemmässa
Strängnäs Oratoriekör
Orgel: Johan Hammarström
Dirigent: Jan H Börjesson
Söndagen efter Alla helgons dag kallas även Alla själars dag. På den förra minns vi våra helgon som förebilder i tron, och på den andra återkallar vi min¬net av våra kära som gått före oss in i den himmelska glädjen hos Gud. Därför har vi valt att fira denna högmässa som en requiemässa – en dödsmässa. Vi behöver reflektionsstunder och platser där döden får nämnas. I Psaltaren 92 läser vi: ”Lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet”. I högmässan framför Strängnäs oratoriekör delar av Requiem av Wolfgang Amadeus Mozart, varsamt infogade i liturgin. I dödens närhet kan orden bli tomma medan musiken kan bära våra tankar och känslor mot det eviga.
Lördag 7 november kl 16.00
Evensong: Torshälla vokalemsemble, Klāvs Liepiņš – orgel, Maria Steen – dirigent
Introit: Giv mig, o Gud, ett hjärta rent - Carl Nielsen
Magnificat & Nunc dimittis: The Endicott service - Pär Olofsson
Anthem: Oändligt han ger - Gabriel Fauré
Aftonsången har i denna form firats i den anglikanska kyrkogemenskapen sedan 1500-talet och reformationen. Den är till sin form en sammanslagning av Vespern och Completoriet – dagens två sista böner i den klassiska tidegärden. Stommen är psaltaren och de stora nytestamentliga lovsångerna, Marias lovsång (Magnificat) och Nunc dimittis (Symeons lovsång). Med Maria lovsjunger vi den Herre som ”gjort mäktiga ting” med sitt folk och med Symeon kan vi avsluta dagen efter att ”ha sett din frälsning” – Jesus Kristus. Den liturgiska stommen utgörs av kören som här representerar församlingen och för fram dess bön och lovsång. Det handlar alltså om ett i högsta grad aktivt och delaktigt lyssnande. I psalmer och texter deltar hela församlingen och genom betraktelsen och dagens Anthem (körsång) får vi blicka djupare in i söndagens firningsämne. Evensongen är en gudstjänst präglad av stillhet och meditation för den stressade nutidsmänniskan.
Lördag 14 november kl 11.00
Lördagsorgel Jonas Lind - organist
Otto Olsson (1879-1964):
4 Gregorianska melodier
• Creator alme siderum
• O quot undis lacrimarum
• Vexilla Regis produent
• Salve Regina
Svit för orgelharmonium
• Preludium
• Sarabande
• Trio
• Adagio
• Marsch
Léon Boëllmann (1862-1897):
Suite Gothique op 25
• Introduktion-Choral
• Menuet gotique
• Prière à Notre Dame
• Toccata
Jonas Lind har studerat vid Oskarshamns folkhögskola och därefter innehaft kantorstjänster i Mönsterås, Eskilstuna och Torshälla. Han har också fungerat som musikaliskt ansvarig för flera musikaluppsättningar på Eskilstuna teater. Vidare studier till organist vid Marie Cederschiöld högskola. Han är sedan 2020 organist i domkyrkan och körledare för Domkyrkokören.
Lördag 21 november kl 16.00-18.00
Messis – Skördens tid, ett drama för orgel. Jan H Börjesson - organist
Den egensinnige danske tonsättaren Rued Langgaard komponerade sitt väldiga orgelverk Messis (Skördetid) under 1930-talet. Det är fråga om skörd i vid bemärkelse. Dels syftar musiken på den annalkande yttersta tiden som säkert kändes som ett aktuellt ämne med ett världskrig bakom sig och en påtaglig fara om ännu ett kommande. För Langgaard handlade
det också om en konstnärlig yttersta tid. Han ansåg att musiken hade haft en höjdpunkt omkring 1900 och att såväl konst som ideal höll på att förfalla på ett för mänskligheten förfärande sätt. Verket är tredelat och var tänkt att framföras tre aftnar i rad. Del ett kallas ”Höstens tid” och den andra bär namnet ”Juan” syftande på evangelisten Johannes. Den tredje delen bär det skrämmande namnet ”Begravet i helvetet”. I dagens konsert får ni en sällsynt möjlighet att lyssna till hela verket - troligtvis första gången i Sverige.
Söndag 29 november kl 16 & 18
Ljus i mörkret
Oratoriekören, Domkyrkokören, Ceciliakören, Änglakören, Seraferna och solister, samt församlingens musiker: Jan H Börjesson, Jonas Lind, Inga-Lill Sjönneby.
Ljus i mörkret är en musik- och meditationsgudstjänst som genomförs när ljuset lagt sig till vila första adventskvällen. Det börjar i mörker och när första adventsljuset tänds och sprider sitt ljus börjar en resa där kända och okända adventssånger framförs från olika platser i domkyrkan och ackompanjeras av ett ljusspel som vandrar emellan kyrkans valv. Olika instrumentalister medverkar också och hjälper till att förstärka den magiska stämningen som uppstår. Detta varvas med meditativa texter som läses mellan sångerna.
Gratisbiljetter kan hämtas ut i Domkyrkans entré fr o m lör 21 november kl 10.00. Max 2 biljetter/person. OBS! Vi ber er lämna tillbaka de biljetter som inte utnyttjas. Publik med biljett måste vara på plats senast en kvart innan musikgudstjänsten, därefter släpps outnyttjade platser fria. Så, om du blir utan biljett kan du ställa dig i kö strax innan gudstjänsten.
Söndag 6 december kl 17.00
Julkonsert: Lövsångarna och Strängnäs orkesterförening
Välkommen till en stämningsfull julkonsert tillsammans med kören Lövsångarna och Strängnäs Orkesterförening. Vi utlovar kära julfavoriter och en och annan musikalisk överraskning under ledning av Magnus Ädel och Anders Wall. Biljetter köpes via Tickster.
Lövsångarna är en blandad kör med korister i alla åldrar, som under sina 40 år har genomfört ett oräkneligt antal konserter och engagemang med olika teman. Musikalisk ledare är Magnus Ädel.
Strängnäs Orkesterförening är en aktiv 100-årig orkester där amatörer och proffs spelar, skrattar och fikar tillsammans! Musikalisk ledare är Anders Wall, violin.
Lördag 12 december kl 16 & 18
Lucia i domkyrkan
Domkyrkans barn- och ungdomskörer – Keruberna,
Seraferna, Änglakören och Ceciliakören. Vokal Avance och sångelever från Kulturskolan.
Inga-Lill Sjönneby – dirigent, Agnes Lindberg Frisk – dirigent, Jonas Lind – ackompanjatör, Malin Jörtsö - ackompanjatör
Domkyrkan fylls av unga röster vid vår traditionsenliga luciatablå med välkända, vackra sånger som skapar stämning i decembermörkret.
Gratisbiljetter hämtas ut i Domkyrkans entré fr o m lör 5 dec kl 10.00.
Max 2 biljetter/person. OBS vi ber er lämna tillbaka biljetter som inte utnyttjas.
Publik med biljett måste vara på plats senast en kvart innan konsertstart, därefter släpps ev outnyttjade platser fria. Så, om du blir utan biljett kan du komma och köa strax innan konserten.
Luciakonserterna är resultatet av ett samarbete mellan domkyrkoförsamlingen och Strängnäs Kulturskola.
Lördag 19 december kl 16.00
A Festival of Nine Lessons and Carols
Schola cantorum, Jan H Börjesson - orgel, Johan Hammarström - dirigent
ur repertoaren
arr Mack Wilberg - Ding! dong! merrily on high
Boris Ord - Adam lay ybounden
Carl Rütti - I wonder as I wander
James MacMillan - O radiant dawn
Agneta Sköld - There is no rose
arr Carol Barnett - Angelus ad virginem
Harold Darke - In the bleak midwinter
Bob Chilcott - The Shepherd’s Carol
Alison Wills - Gold and Spices
I England står carolsångarna i gathörnen under julveckan. För stressade julhandlare startar julfirandet med deras sång. I Skandinavien sjöng djäknarna (latinskoleeleverna) julsånger för brödfödan, och vår tids stjärngossar är deras arvtagare. A Festival of Nine Lessons and Carols har blivit synonymt med julfirandet i den engelskspråkiga världen på ett liknande sätt som svenskarnas tradition med Kalle Anka på julafton. BBC sänder denna gudstjänst från King’s College Chapel i Cambridge. Sedan 1919 inleder en ensam gossopran med att sjunga ”Once in Royal David’s City”. Därefter följer man frälsningshistorien fram till Jesu födelse med sånger, psalmer, texter och böner.
Söndag 20 december kl 18.00
Olivier Messiaen: La nativité du Seigneur (Herrens födelse)
Torvald Johansson - organist
”Alla mina verk, religiösa eller inte, är en trosakt och lovprisar Kristi mysterium ... jag har försökt att finna en musik som är en ny tid, ett nytt rum, en musik som älskar och som sjunger ...” Olivier Messiaen
Messiaens ”La Nativité du Seigneur” andas mystik, spiritualitet och religiositet. Verket består av nio meditationer kontemplerande Kristi födelse. ”La Nativité du Seigneur” komponerades 1935 och har musikhistoriskt en särskild betydelse. Det är i förordet till detta verk som tonsättaren för första gången presenterar sina kompositionsmetoder. I förordet belyser Messiaen verket ur tre synpunkter: teologisk, instrumental och musikalisk. I verket behandlar han orgelns klangspektra på ett nydanande sätt då nya och säregna klangfärger efterfrågas i klangförevisningarna. När Messiaen själv spelade sina kompositioner på andra platser än i sin kyrka La Trinité i Paris, använde han ett nytt partitur vid varje framträdande. Messiaen som var minutiöst noggrann, antecknade samtliga klangförevisningar anpassade för varje framträdande, klanger som ibland skiljer sig från det som står tryckt i noten.
Sedan 1977 har Olivier Messiaens nio meditationer över ”Herrens födelse” (La Nativité du Seigneur) årligen sedan dess framförts alldeles innan jul av antingen Rolf Stenholm eller Torvald Johansson, de senaste 23 åren av Torvald Johansson, domkyrkoorganist 2000-2023.
Grunden för Olivier Messiaens skapande utgör en djup katolsk fromhet som tar sig uttryck i ämnesvalet: teologiska problemställningar förekommer i nästan alla hans verk. Rytmiskt har Messiaen rönt inflytande från antik grekisk och gammalindisk rytmlära.
Juldagen 25 december kl 18.00
Julkonsert: Strängnäs Oratoriekör, Jan H Börjesson – dirigent
Julen upphör aldrig att fascinera oss – hur den försätter oss alla i en stämning som lägger ett skimmer över landskapet, över staden, över det vi gör, över vissa melodier. Allting andas frid, eller längtan efter frid… och kanske saknad efter nära och kära som inte längre finns ibland oss. De konstfulla arrangemangens fylliga körsatser med diskantstämmor, enkla och rena partier för kör a cappella och läckert utarbetade orgelstämmor skänker skönhet och variation åt den rika julrepertoaren för kör och instrument. I alla tider har kyrkan velat betona det storslagna att Gud själv kommer till sin skapelse som ett litet barn. Tonsättare och författare har skänkt denna centrala tid av kyrkoåret en outsinlig ström av skönhet och reflektion. Oratoriekören bjuder på ett axplock ur denna väldiga repertoar. Men det blir också tillfälle för alla besökare att för full hals sjunga in julens budskap i hjärta och själ.
Annandag Jul 26 december kl 18.00
Julorgel Jan H Börjesson - organist
Sigfrid Karg-Elert (1877-1933):
Cathedral windows op 106
Charles Marie Widor (1844-1937):
Symphonie gothique op 70
Sigfrid Karg-Elert komponerade sina Katedralfönster 1923 efter en period av intensivt experimenterande med orgelns yttersta klangliga gränser. Efter dessa excesser återvände han till ett mera ordnat tematiskt arbete i sina sex Katedralfönster. De flesta av styckena bygger på julteman och vi känner några som Dagen är kommen och Var kristtrogen fröjde sig. Musiken är ytterst klangskimrande och utnyttjar orgelns alla tänkbara klanger och nyanser. Sviten avslutas med en klassisk jublande toccata.
När Charles Marie Widor hade komponerat sin åttonde orgelsymfoni kom han in i en konstnärlig kris. Hur skulle han kunna gå vidare efter att ha maximerat uttrycket till det yttersta? Lösningen blev en återupptäckt av den gregorianska sången. Symphonie gothique från 1895 bygger på julmelodin Puer natus som återkommer huvudsakligen i sats tre och fyra medan de två första satserna får funktionen av ett par stora preludier till de huvudsakliga satserna.